Om radon
Radon är en gas som sönderfaller till radioaktiva partiklar, så kallade radondöttrar. Andas du in radonhaltig luft fastnar radondöttrarna i luftvägarna. Deras strålning kan skada cellerna.
Radon och radondöttrar mäts i enheten bequerel per kubikmeter luft (bq/m3). I Sverige har vi numera ett riktvärde på 200 bq/m3. Är radonhalten högre än så, bör du åtgärda bostaden. Detta gäller både villor och flerbostadshus.
Radon existerar helt naturligt i berggrunden och är den vanligaste radonkällan. En viktig faktor är markens gasgenomsläpplighet men också mineralinnehåll. Eftersom lufttrycket inomhus ofta är lägre än utomhus, kan radonhaltig jordluft lätt sugas in i bostaden. Radon är också vattenlösligt och kan därmed komma via hushållsvattnet. Radon finns även i vissa typer av byggnadsmaterial, inte minst i alunskifferbaserad blå lättbetong som tillverkades under åren 1929 till 1975.
Radon kan endast påvisas genom mätning, eftersom gasen och radondöttrarna varken syns, luktar eller smakar. Mätningen med mätdosor/spårfilm ska utföras under eldningssäsong, det vill säga oktober till april. Mätperioden ska sträcka sig över minsta två månader för att påvisa ett tillförlitligt genomsnitt av eventuell radonhalt. För att definiera radonkällan används gammamätare. Detta är viktigt inför eventuella åtgärder och bidragsansökningar.
Är det byggnadsmaterialet som avger radon, kan radonhalten sänkas genom att öka luftomsättningen. Det finns många olika lösningar, men ingen på förhand given metod. Därför är det avgörande att du får en bra konsult eller entreprenör som hjälper dig och som har kunskap om alternativa lösningar för att hitta den för dig optimala lösningen.